Archivo del mes: enero 2016

Ikastaroa l Curso: «Euskal Herria, XVI-XX»

ikastaroeuskal_herria

ikastaroeuskal_herria


“EUSKAL HERRIA XVI – XX MENDEETAN”
Ikastaroa 12 saiotan: 2016eko otsailaren 3tik apiliraren 20ra

Irakasleak: Aitor Pescador eta Bixente Serrano

Ikastaro honek Euskal Herriaren garai bateko errealitatera hurbildu nahi gaitu: nafar Estatuaren errautsak besterik gelditzen ez zirenekora. Errauts horien gainean Estatu arrotzek egitura berriak altxa zituzten, haien neurrira eta nahierara. Halere, eraikin horien azpian gure nortasunaren sugeldo eta txingarrak bizirik mantendu dira. Ikastaroaren helburu nagusia, hain zuzen ere, inposaturiko egituren artean zirta horiek antzematea da, berauek hauspotu eta ezagutarazteko.

GAI ZERRENDA

I. GAIA – BILAKAERA POLITIKOA. ERRAUTS ARTEKO TXINGARRAK (ots. 3)

  • Nafar Estatuaren biziraupena Pirinioetatik haratago (1529-1620/1789).
  • Nafarroa, espainiar erregeordetzatik haratago (1512-1800).
  • Araba, Bizkaia eta Gipuzkoa, kolaboraziotik euren instituzioen defentsara (1500-1800).

II. GAIA – ERREFERENTE HISTORIKO BATZUK: KONKISTA OSTEKO OINORDEKOAK (ots. 3)

  • Pedro Navarro, Bernart Etxepare, Martin Azpilkueta, Joanes Leizarraga, Joana III.a, Esteban Garibai, e. a.

III. GAIA – ERREFERENTE HISTORIKO BATZUK: EUSKALDUNAK ESPAINIAR ETA FRANTZIAR MONARKIETAN (ots. 10)

  • Pedro Axular, Manuel Larramendi, Arnaud Oihenart, Jose Moret, Juan Goienetxe, Joanes Etxeberri, e. a.

IV. GAIA – BILAKAERA SOZIAL, KULTURAL, EKONOMIKO ETA ERLIJIOSOA (XVI-XVIII. MENDEAK) (ots. 17)

  • Erlijioaren garrantzia eguneroko bizitzan. Aita Asteteren katixima. Kontraerreforma.
  • Lurralde desberdinetako egoera ekonomikoa, bilakaera demografikoa.
  • Euskara, predikazio tresna.

V. GAIA – BILAKAERA POLITIKOA. ITUNAREN HAUSTURA: ERREAKZIOAK (mar. 2)

  • 1789: estatu-nazio garaikideen sorrera.
  • Liberalismoa: denak espainolak.
  • Karlistaldiak, euskal lurraldeen hondamendia.
  • Bakea eta 1839ko legea.

VI. GAIA – BILAKAERA POLITIKO-INSTITUZIONALA: TIRABIRAK ETA ERREAKZIOAk (mar. 9)

  • 1841, itun-legea? Haren ondorioak.
  • 1868, I. Errepublika, Hirugarren Karlistada. Euskal Herriak galdua?
  • 1876, euskal foruen deuseztatzea. Gamazada eta independentziaren aldeko lehen proiektuak.

VII. GAIA – ERREFERENTE HISTORIKO BATZUK. EUSKALDUNAK, EZ HAIN ESPAINOLAK, EZ HAIN FRANTSESAK (mar. 16)

  • Dominique J. Garat, Wilhelm von Humboldt, Tomas Zumalakarregi, Jose Maria Iparragirre, Joseph A. Chaho, Sabino Arana, e. a.

VIII. GAIA – BILAKAERA SOZIAL, KULTURAL, EKONOMIKO ETA ERLIJIOSOA (XIX. MENDEA) (mar. 23)

  • Gizarte eredu zaharraren ordezkapena, eredu berriak.
  • Desamortizazioak, gutxi batzuen onurarako.
  • Lurralde desberdinetako egoera ekonomikoa, bilakaera demografikoa.
  • Euskararen egoera kritikoa. Kolonizazio kulturala.

IX. GAIA – BILAKAERA POLITIKOA. ILUNPETATIK ARGITARA (mar. 30)

  • Gerren arteko aldia, II. Errepublika, Bigarren Mundu Gerra.
  • Diktadura batetik (Primo de Rivera) bertze batera (Franco).
  • Estatutu bateratutik gerra fratrizidara.

X. GAIA – TUNEL FRANKISTA LUZEA ETA IRTEERA EZTABAIDAGARRIA (api. 6)

  • Frankismoa, itxaropenak eta frustrazioak. Belaunaldien arteko aldaketa erresistentzia ereduetan. Frankismo barneko familiak.
  • Trantsizio eztabaidagarria. “Espainiar erako” demokrazia bat.
  • Kontinenteko Euskal Herriaren bilakaera Frantzia barnean.
  • Iruñea: erresumako hiri buruzagitik probintziako hiriburura.

XI. GAIA – ERREFERENTE HISTORIKO BATZUK. OROIMENAREN LANAREN FRUITUAK (api. 13)

  • Arturo Kanpion, Miguel de Unamuno, Pio Baroja, Jorge Oteiza, Federiko Krutwig, Eduardo Txillida, e. a.

XII. GAIA – BILAKAERA SOZIAL, KULTURAL, EKONOMIKO ETA ERLIJIOSOA (XX. MENDEA) (api. 20)

  • Gizarte frankista, ertaroko eredu korporatibo bat.
  • Euskaltzaindia, ezina egina, hizkuntzaren batasuna.
  • 1922, Amaiurko ikurra.
  • Mundu gerrak eta kolonialak, haien ondorio ekonomiko eta sozialak.
  • Frankismo osteko eredu sozial berria, egituren modernizazioa.
  • Elizaren inplikazioa gizartean.
  • Euskararen defentsa eta berreskurapena.

TOKIA

Arrotxapea auzoko Euskokultur Mintegia. Baratzeetako zeharkalea 2 (ikusi mapan).

DATAK:

    • 1 taldea (euskara)
      Irakaslea: Bixente Serrano.
      Saioak: astezakenero 18:30etik 20:00etara; otsailaren 3tik apiliraren 20ra.
  • 2 taldea (gaztelera)
    Irakaslea: Aitor Pescador.
    Saioak: asteartero 18:30etik 20:00etara; otsailaren 2tik apirilaren 19ea.

IZEN-EMATEA ZABALIK URTARRILAREN 29 ARTE

On-line: matrikula formularioa.
Posta elektronikoan:info@euskokultur.eus
Telefonoz: 948 14 18 12


Hallado un testimonio de vitalidad el Euskara en Murillo el Fruto en el siglo XIV

Murillo_el_fruto

Murillo_el_fruto


Un cuadernillo escrito en el siglo XIV, relativo a Murillo el Fruto, ha sido hallado en el Archivo General de Navarra y puesto en manos del académico de Euskaltzaindia Patxi Salaberri, que ha publicado sus primeras impresiones al respecto en la revista especializada Fontes Lingue Vasconum, que él mismo dirige.

El cuadernillo, escrito en castellano, y al que alguien posteriormente agregó un título que dice “Libro antiguo de la Pecha que pagan los labradores de la U(ill)a de Murillo el Fruto”, contiene topónimos euskéricos nítidos y algún que otro antropónimo, apenas deformados (Aitzurieta, Areatzea, Baratzealzinea, Baratzeberrieta, Baratzetako Hodia, Baratzezarreta, Buztina, Txorrota, Uharte, Aibar, Biper, Laster, Ederra…con la grafia de la actualidad) lo que sugiere que el euskara estaba vivo en este pueblo en la fecha que se redactó. A juicio de Salaberri, que años atrás estableció la muga del idioma en Murillo y Carcastillo en el siglo XIII, estos datos sirven para afirmar ahora que en la segunda mitad del siglo XIV el euskara gozaba de vitalidad al menos en Murillo el Fruto.

El hallazgo sirve además para “conocer algunas de las características del habla vasca perdida de la localidad, profundizar en la etimología de los diversos ‘ónimos’ y realizar una normativización más adecuada de los mismos”.

Para Patxi Salaberri, autor de una tesis doctoral sobre el euskara que se habló en Uxue, su localidad natal, así como de las variedades de los núcleos del sur de la merindad de Sangüesa (Eslava, Lerga, Ezprogui, Moriones, Ayesa, Gallipienzo, Sada, Leatxe….) a través de la toponimia, las primeras impresiones podrían confirmar afinidades de las variables encontradas en Murillo con otras descubiertas anteriormente en los pueblos vecinos del norte, especialmente Gallipienzo y Uxue, sin olvidar los datos ya disponibles sobre Carcastillo.

Gerindabai